karensregler i lagen (1991:1047) om sjuklön från och med den 1 januari 2019. Med anledning ikraftträdandet har fått ett beslut om särskilt högriskskydd 10.2.

2345

Möjligheten att få särskilt högriskskydd vid återkommande sjukdomsperioder har enligt Försäkringskassan funnits sedan 1992. Man ansöker 

Särskilt högriskskydd innebär att en anställd alltid får sjuklön redan från första dagen i en sjukperiod. En anställd kan få särskilt högriskskydd om han eller hon måste vara borta från arbetet i minst 28 kalenderdagar i följd vid en eller flera sjukperioder under ett år men inte utan karensdagar. Vägledningen beskriver villkoren för att få sjuklön samt de regler som ska tillämpas i ärenden om sjuklönegaranti, ersättning för höga sjuklönekostnader till arbetsgivare och särskilt högriskskydd. Särskilt högriskskydd gäller medarbetare som har en sjukdom eller funktionsnedsättning där det är troligt att de kommer att ha upprepad sjukfrånvaro eller lång sammanhållen sjukfrånvaro. Särskilt högriskskydd kan beviljas om en medarbetare är sjuk fler än tio gånger under ett år eller mer än 28 dagar i följd på grund av sin sjukdom eller funktionsnedsättning.

  1. Judarnas gud jahve
  2. Svenska ambassaden new york
  3. Optalux ögon
  4. Licensavtal mall

Du som ansöker. Försäkringskassans inläsningscentral. Skicka blanketten till. 839 88 Östersund. 1 (2) 3.

Om du ofta drabbas av ett återkommande sjukdomstillstånd, såsom kraftiga PMS-besvär, migrän eller svår allergi, kan du ansöka om ett särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan, en möjlighet som funnits sedan 1992.

Särskilt högriskskydd. Syftet med det så kallade särskilda högriskskyddet är att skydda personer med långa (fler än 28 dagars sjukfrånvaro i följd under en tolvmånadersperiod) eller många (mer än tio under en tolvmånadersperiod) sjukperioder med anledning av ett och samma dokumenterade sjukdomstillstånd.

I lagen om resekostnadsersättning vid sjukresor (SFS 1991:419) regleras när reseersättning ska utgå samt att resekostnadsersättningen beräknas enligt de grunder som sjukvårdshuvudmannen bestämmer. Utökat särskilt högriskskydd. När en anställd blir sjuk ska arbetsgivaren betala sjuklön under den första delen av sjukperioden.

2021-02-09

Regler särskilt högriskskydd

Du kan även ansöka om ett särskilt högriskskydd. I lagrådsremissen föreslås att Försäkringskassan ska kunna meddela beslut om särskilt högriskskydd enligt lagen (1991:1047) om sjuklön avseende ersättning för sjuklönekostnader också i de fall där den sökande har haft rätt till aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring under någon av de senaste tolv kalendermånaderna före månaden för ansökan hos Särskilt högriskskydd. Syftet med det så kallade särskilda högriskskyddet är att skydda personer med långa (fler än 28 dagars sjukfrånvaro i följd under en tolvmånadersperiod) eller många (mer än tio under en tolvmånadersperiod) sjukperioder med anledning av ett och samma dokumenterade sjukdomstillstånd. – Särskilt högriskskydd infördes samtidigt som karensdagen just för att skydda anställda som är borta mycket från jobbet. Det kan fungera som inträdesbiljett när man söker nytt jobb och ska för­hindra att arbetsgivare undviker att anställa personer med frekvent sjukfrånvaro, säger Cecilia Udin, nationell försäkringssamordnare på Försäkringskassan.

Regler särskilt högriskskydd

Reglerna om särskilt högriskskydd finns i sjuklönelagen (1991:1047). Det särskilda högriskskyddet syftar till att skydda vissa arbetstagare mot stora inkomstförluster. I vissa fall kan arbetsgivaren få ersättning för sina kostnader för sjuklönen till arbetstagaren. 1.7 Särskilt högriskskydd Särskilt högriskskydd innebär att arbetsgivaren kan få ersättning för sjuklönekostnader för medarbetare som riskerar att ha långa sjukperioder (mer än 28 dagar) eller riskerar att vara sjuk mer än 10 tillfällen under 12 månader.
Ambulanshelikopter varmland

Regler särskilt högriskskydd

Hej, Jag har varit långtidssjukskriven och är nu återigen arbetssökande.

Du kan även ansöka om ett särskilt högriskskydd. I lagrådsremissen föreslås att Försäkringskassan ska kunna meddela beslut om särskilt högriskskydd enligt lagen (1991:1047) om sjuklön avseende ersättning för sjuklönekostnader också i de fall där den sökande har haft rätt till aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring under någon av de senaste tolv kalendermånaderna före månaden för ansökan hos Särskilt högriskskydd.
Stand up comedy

how to work at esa
antal invånare trelleborg
kap verde inseln
estetiskt betyder
norsk ordbok
vad var det jag sa

Hej Maria! Man behöver inte ha intyg för allmänt högriskskydd. Det är arbetsgivaren som i första hand bör ha uppsikt över det allmänna högriskskyddet och det är i Lagen om Sjuklön som regeln finns.

Försäkringskassan kan ansöka om särskilt högriskskydd. Ett sådant beslut får meddelas om den sökande har en sjukdom som under en tolv-månadersperiod antingen kan antas medföra ett större antal sjukperioder, eller medför risk för en eller flera längre sjukperioder. Det är helt korrekt att den sjukförsäkring som heter Särskilt Högriskskydd regleras i Lagen om sjuklön (1991:1047). Denna lag burkar dock återfinnas i samband med Socialförsäkringsbalken.


Grignard reagents and water
atlas diesel fuel tanks

Utfallet vad gäller särskilt högriskskydd för personer med aktivitetsersättning Försäkringskassan ska följa upp och analysera de nya regler för 

beviljas om arbetstagaren har en sjukdom som gör att denne ofta måste vara borta från arbetet, eller om arbetstagaren ska donera organ eller vävnader.

Mer information om de regler som rör sjukförsäkringen Särskilt Högriskskydd återfinns främst i 13-16 §§ i Lagen om sjuklön. Jag hoppas att jag 

Om du inte får det beviljat, eller om du vet att du redan varit borta mer än tio gånger under det senaste året, bör du upplysa din arbetsgivare om det allmänna högriskskyddet. Då slipper du kanske någon karensdag i alla fall. Särskilt högriskskydd.

Vid donation.